Forskning om träpellets - ett detektivarbete

Träpellets är en bra produkt, men företagen behöver också tänka på arbetstagarnas exponering för trädamm, säger Katja Hagström som är yrkeshygieniker och fil dr i miljövetenskap på arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. I tio år har hon forskat om arbetsmiljön i träpelletsindustrin.

Forskningen om hälsorisker vid exponering för trädamm, i samband med tillverkning av träpellets, startade efter att arbets- och miljömedicinska kliniken i slutet av 1990-talet hade en patient med nedsatt lungfunktion. När hans arbetskamrater undersöktes visade det sig att de också hade nedsatt lungfunktion.

Träpellets är en produkt som i huvudsak består av spill från trä- och skogsindustrin. Träråvaran komprimeras och formas till små träfiberstavar. Mest är det värmeverk som eldar med pellets, men avsättningen till privata hushåll ökar mycket. Träpellets ger en jämn förbränning med hög verkningsgrad. Andra fördelar är att det är lätt att hantera, lätt att frakta och lätt att lagra. Produktionen har ökat stort de senaste åren i Sverige. Medvetenheten om trädammets hälsorisker är dock låg.

– Här på arbets- och miljömedicinska kliniken arbetar vi med patienter som har ohälsa kopplat till sin arbets- eller hemmiljö. Jag gör exponeringsutredningar och försöker lista ut vilka ämnen de har i sin omgivning som kan påverka hälsan. Jag försöker också komma fram till vilka halter det rör sig om. Det är mycket av ett detektivarbete, säger Katja Hagström.

– Jag kom med i ett pilotprojekt som startade 2001. Vi genomförde 24 mätningar på arbetstagare vid träpelletstillverkning och vi fann arbetsmiljöer där de hygieniska gränsvärdena överstegs med 42 procent. Det är väldigt ovanligt. Träindustri har vi haft länge i Sverige, men här var dammhalterna mycket högre än vid exempelvis sågverk.

– I nästa projekt, som var mer omfattande, gjorde vi 68 personburna mätningar. Igen såg vi höga trädammshalter. Jag funderade förstås över varför och vilka faktorer det är som faktiskt påverkar halterna av trädamm.

Olika arbetsmoment bidrar

För att hitta åtgärder för vad som kan göras för att minska exponeringen för trädamm ansökte Katja Hagström om forskningspengar och fick det beviljat förra hösten.

– I det tredje forskningsprojektet som pågår just nu filmar vi arbetstagarna och gör mätningar samtidigt, för att kunna se förändringar under dagen och hur olika arbetsmoment bidrar till exponeringen.

Projektet går i fyra steg. Det första steget med mätningar på fem pelletsanläggningar är nästan klart.

– En av anläggningarna är alldeles nybyggd, fortsätter Katja Hagström. Den är gjord för att producera just träpellets, medan de övriga är ombyggda från någon annan produktion som till exempel hustillverkning eller produktion av spånskivor.

Påverkar livskvalitén

– I grunden är de som arbetar inom träpelletsindustrin friska hälsosamma människor som rör sig mycket och har hög lungkapacitet, berättar Katja Hagstöm vidare, men mycket kan göras för att förbättra arbetsmiljön. I pelletsindustrin finns väldigt dammiga arbetsmoment, och människan mår inte bra av partiklar i lungorna. I andra studier har exponering för trädamm kopplats till bland annat astma och nedsatt lungfunktion. Det kan ha stor påverkan på livskvalitén. I trä finns också kemikalier som monoterpener, det som luktar trä och kåda. Det är ämnen som är till för att skydda träet mot insekter och andra angrepp. För människan kan de vara irriterande.

– Det vi hittills sett är att städning är det arbetsmoment som alstrar allra högst exponering för trädamm. I alla industrier leder städning med tryckluft till höga exponeringar. Små partiklar kan ligga kvar i luften i flera timmar. Vi brukar prata om primär och sekundär exponering. Primär exponering är det arbetsmoment där dammet alstras och sekundär exponering när du sedan går omkring i det och dammet virvlar upp igen. Den sekundära exponeringen kan bli väldigt stor. I dag är arbetarna inte bra på att använda andningsskydd. Det kan de komma att behöva vid vissa arbetsuppgifter för att minska exponeringen.

Ska samla förslag till åtgärder

– I projektet försöker vi också få in mer informationsarbete. Därför har vi med en informatör under hela projektet. Tidigare har vi, när vi redovisat resultat, ofta bara lämnat från oss skriftliga rapporter, där svenskan kanske inte alltid är den mest lättförståeliga. I nästa steg i det här projektet ska vi träffa arbetstagarna och till alla rapporter ska vi också skriva en populärvetenskaplig sammanfattning. Träffarna med arbetstagarna kommer att fokusera på deras egna erfarenheter av vad som ger höga och låga exponeringar, men också deras förslag till åtgärder. Efter våra diskussioner ska jag sedan föra fram arbetstagarnas upplevelser till arbetsgivare och arbetsledning, tillsammans med resultat och statistik. Efter seminarierna med arbetstagarna och träffarna med företagsledningarna vill vi se om det blir någon skillnad. Därför kommer mätningar att göras en gång till.

Vill informera populärvetenskapligt

– Jag har hållit på med min forskning om träpellets i tio år nu. För mig handlar det inte bara om själva forskningen om träpellets utan också om att utveckla bra mätmetoder, inte bara för trädamm utan också för andra områden. Hur ska man titta på toppexponeringen? Vad är det som har större betydelse för hälsan? Är det den genomsnittliga halten över dagen som spelar roll eller är det få korta men höga exponeringar?

– Jag vill kunna göra skillnad. Det hoppas jag att jag ska göra nu när jag forskar i ett projekt där jag också får möjlighet att arbeta mer med informationen. I grundkursen om forskningsmetodik skulle jag uppskattat att ha fått kunskap om hur man populärvetenskapligt redovisar sina resultat. Vi vet hur man ska skriva artiklar, välja titel, men risken finns att mycket bra forskning inte når ut. Det finns nog också ett avstånd mellan journalister och forskare, och det ligger på båda parter att jobba för att minska den klyftan.