Titthålsoperation mot förmaksflimmer

Vid kateterburen ablation av förmaksflimmer botas ca 70 % av patienterna, och ca 30 % måste göra flera ingrepp. I de fall ingreppen trots flera försök inte lyckas kan man utföra ett titthålsingrepp, endoskopisk ablation. Ingreppet kan också komma ifråga hos patienter med kroniskt (långvarigt persisterande) förmaksflimmer. Den senare indikationen utvärderas för närvarande i TEA-studien, en randomiserad prövning mellan medicinbehandling och endoskopisk ablation på patienter > 50 år, med kroniskt flimmer i över ett år och kraftiga symptom.

Endoskopisk ablation utförs med patienten sövd på operationsavdelning. Med hjälp av tre titthålsöppningar i höger sida av bröstkorgen läggs en radiofrekvenskateter runt vänster förmak och lungvenerna och en värmebehandling utifrån genomförs. Ingreppet tar normalt 2-3 timmar, och efter ingreppet väcks patienten direkt och överförs till vanlig vårdavdelning. En dränageslang i höger bröstkorg avlägsnas dagen efter operationen och vårdtiden på avdelningen är normalt 3-5 dagar. Under denna tid återinsätts waranmedicinering, som pågår i minst tre månader, och vanligen behandlas patienten med amiodarone i tre månader.

  • Lyckandefrekvens vid endoskopisk ablation är ungefär 70 %
  • Möjliga allvarliga komplikationer utgörs av blödning i samband med ingreppet, som gör att man kan behöva utvidga titthålen till ett större snitt
  • En del patienter upplever smärtor från titthålen upp till två veckor efter ingreppet
  • Det är inte möjligt att upprepa titthålskirurgi. Däremot kan endoskopisk ablation kombineras med kateterburen ablation
  • Alla patienter >50 år med kroniskt förmaksflimmer och allvarliga besvär kan vara aktuella för TEA-studien efter screening. Kontaktperson Specialistläkare Espen Fengsrud, Kardiologiska Kliniken

 

Kirurgisk ablation av förmaksflimmer

Bakgrund

I samband med klaff- eller kranskärlsingrepp kan patienter med förmaksflimmer genomgå peroperativ ablation. På kliniken behandlas förmaksväggen med kylning (kryo) eller värmning (radiofrekvens). Behandlingen styrs av typ av fömaksflimmer och grad av besvär. Hos patienter utan subjektiva besvär utförs peroperativ ablation om den kan genomföras utan ökad risk. På patienter med besvär genomförs alltid behandlingen (båda indikationerna enligt Socialstyrelsens Riktlinjer för Hjärtsjukvård 2008). Vid paroxysmalt förmaksflimmer genomförs ingrepp på vänster förmak. Om patienten har ett kroniskt förmaksflimmer genomförs en biatrial ablation, s.k. CryoMaze IV.  Denna kan ibland också utföras på enda indikationen förmaksflimmer hos patienter som genomgått flera ablationer utan tillfredsställande resultat och med mycket besvär.

Preoperativ utredning

Typ av förmaksflimmer (paroxysmalt, persisterande, permanent) och duration fastställs. Vid paroxysmalt flimmer är det viktigt med anamnestiska uppgifter om hur ofta attackerna förekommer. Medicinering fram till operation är oförändrad förutom antikoagulation. Waran seponeras 3 dagar innan ingreppet och vid inkomstdagen (dagen innan operation) ges Fragmin. Innan ingreppet görs ett peroperativt hjärteko för att utesluta tromber i vänster förmak, vilket utgör kontraindikation mot ablation.

Kontroller

Postoperativt behandlas patienten i minst tre månader med Waran. Antiarytmisk medicinering med amiodarone startas omedelbart postoperativt och fortsätter i tre månader. Förmaksflimmerepisoder är vanliga de första tre månaderna och är inget tecken på utebliven effekt av ablation. Elektrokonvertering bör ske frikostigt och poliklinisk kontroll av abladerade patienter bör ske 1, 3, 6 och 12 månader postoperativt.


Sidan granskades den 18 juni 2013

Innehållsansvarig: Anders Ahlsson

Publicerad av Lenore Haugland